KURSPLAN
Teorier och forskningsperspektiv i specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng
Theories and Research Perspectives on Special Needs Education, 7.5 credits
Kurskod: FLTFS38
Fastställd av: Forskningsnämnden 2018-12-18
Gäller fr.o.m.: 2018-12-18
Version: 1
Utbildningsnivå: Forskarnivå
Forskarutbildningsämne: Pedagogik

Lärandemål

De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna redogöra för fördjupade kunskaper om och systematisk förståelse av teorier inom specialpedagogik.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att
- självständigt och kritiskt granska specialpedagogikens filosofi samt problematisera centrala frågor avseende olika specialpedagogiska perspektiv och hur sådana perspektiv är relaterade till integrering, inkludering, segregering och exkludering
- avgränsa ett område inom det specialpedagogiska forskningsfältet, därefter identifiera och beskriva behov av ytterligare forskning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att värdera etiska aspekter i specialpedagogisk forskning.

Innehåll

• Specialpedagogisk filosofi, teoribildning och forskningsperspektiv
• Specialpedagogikens funktioner i utbildningssystem och samhälle
• Centrala kontroversiella och omdebatterade områden inom det specialpedagogiska området
• Informationssökning
• Forskningsetik

Undervisningsformer

I kursen används varierade arbetssätt i form av enskilda studier, seminarier, föreläsningar och workshops. I kursen används internatform vid två tillfällen samt lärplattformsaktiviteter.

Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildning.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter, muntlig presentation samt aktivt deltagande i seminarium.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart.

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering.

Övrigt

Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Kurslitteratur

Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde i utveckling, i Björck-Åkesson, Eva & Nilholm, Claes (red.) Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007. 19 s.

Ainscow, Mel & Messiou, Kyriaki (2018). Engaging with the views of students to promote inclusion in education. Journal of Educational Change, 19(1), 1-17. 17 s.

Ainscow, Mel. (1998). Would it work in theory? Arguments for practitioner research and theorizing in the special needs field. In C. Clark, A. Dyson and A. Millward, (Eds.). Theorising special education. 123-137. London: Routledge. 15 s.

Biesta, Gert. (2007). Why what works won’t work. Evidence-based practice and the democratic deficit of educational research. Educational Theory, 57(1), 1-22. 22 s.

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning för examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 212 s.

Gallagher, Deborah (2006). If Not Absolute Objectivity, Then What? A Reply to Kauffman and Sasso. Exceptionality, 14(2), 91-107. 17 s.

Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 265-280. 16 s.
Hornby, Garry (2015). Inclusive special education: development of a new theory for the education of children with special educational needs and disabilities. British Journal of Special Education, 42(3), 234-256. 23 s.

Kauffman, James & Sasso, Gary. (2006). Toward Ending Cultural and Cognitive Relativism in Special Education. Exceptionality, 14(2), 65-90. 26 s.

Kauffman, James & Sasso, Gary. Rejoinder: Certainty, Doubt, and the Reduction of Uncertainty. Exceptionality, 14(2), 109-120. 12 s.

Karlsudd, Peter (2015). Inkluderande individualisering. Specialpedagogik, 35(1), 24-36. 13 s.

Karlsudd, Peter (2017). The search for successful inclusion. Disability, CBR & Inclusive Development, 28(1), 142-160. 19 s.

Malmqvist, J. (2018). Has schooling of ADHD students reached a crossroads? Emotional and Behavioural Difficulties, 23:4, 389-409. 21 s.

Malmqvist, J. (2016). Working successfully towards inclusion — or excluding pupils? A comparative retroductive study of three similar schools in their work with EBD. Emotional and Behavioural Difficulties, 21:4, 287-300, 344-360. 17 s.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning. FoU skriftserie nr 3. SPSM. 95 s.

Fälth, Linda., Gustafson, Stefan., Tjus, Tomas., Heimann, Mikael., & Svensson, Idor. (2013). Computer-assisted Interventions Targeting Reading Skills of Children with Reading Disabilities – A longitudinal Study. Dyslexia, 19(1), 37-53. 17 s.

Persson. Elisabet. (2012). Raising achievement through inclusion. International Journal of Inclusive Education, 17(11), 1205-1220. 16 s.

Rix, Jonathan., Sheehy, Kieron., Fletcher-Campbell, Felicity., Crisp, Martin., & Harper, Amanda. (2013). Exploring provision for children identified with special educational needs: an international review of policy and practice. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 375-391. 17 s.

Rix, Jonathan. (2015). Must Inclusion be Special? Rethinking educational support within a community of provision. London: Routledge. 215 s.

Rose, Richard & Shevlin, Michael (2016). The development of case studies as a method within a longitudinal study of special educational needs provision in the Republic of Ireland. Journal of Research in Special Educational Needs, 16(2), 113-121. 9 s.

Rydell, Mina, Lundström, Sebastian, Gillberg, Christopher, Lichtenstein, Paul & Larsson, Henrik. (2018). Has the attention deficit hyperactivity disorder phenotype become more common in children between 2004 and 2014? Trends over 10 years from a Swedish general population sample. Journal of Child Psychology and Psychiatry 59(8), 863-871. 9 s.

Sabornie, Edward (2006). Philosophy of Special Education. Exceptionality, 14(2), 63-64. 2 s.

Skrtic, Thomas. (1991). The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard Educational Review, 61(2), 148-206. 59 s.

Slee, Roger. (2014). Another Salamanca? In Florian Kuippis and Rune Hausstätter (Eds.) Inclusive Education Twenty Years after Salamanca, 299-310. New York: Peter Lang Publishing. 12 s.

Svensson, Idor. Reading and writing disabilities among inmates in correctional settings. A Swedish perspective. Learning and Individual Differences, 21(1), 19-29. 11 s.

Tomlinson, Sally. (2015). Is a sociology of special and inclusive education possible? Educational Review, 67(3), 273-281. 9 s.

European Agency for Special Needs and Inclusive Education (2016). Raising the achievement of All Learners in Inclusive Education – Literature Review. (A. Kefallinou, ed.). Odense. Denmark. 80 s.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 81 s.
Informationsmaterial om plagiat på högskolor och universitet. Interaktiva antiplagiatguiden– Högskolan för lärande och kommunikation, finns på PingPong: pingpong.hj.se/courseId/10573/content.do?id=5376318

Sök- och skrivhjälp (u.å.). Litteraturreferenser - så skriver du. Högskolebiblioteket: Jönköping University http://ju.se/bibliotek/sok---skrivhjalp/litteraturreferenser---sa-skriver-du.html