KURSPLAN
Intersektionalitet i och utanför skolan. Teoretiska och metodologiska perspektiv kring flerspråkighet, kultur och identitet, 7,5 högskolepoäng
Intersectionality inside and outside schools. Theoretical and methodological perspectives on multilingualism, culture and identity, 7.5 credits
Kurskod: FLIIU38
Fastställd av: Forskningsnämnden
Gäller fr.o.m.: 2018-11-06
Version: 1
Utbildningsnivå: Forskarnivå
Forskarutbildningsämne: Pedagogik

Lärandemål

De studerande ska uppnå följande mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt:

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren kunna
- redogöra för olika forskningsperspektiv på kommunikation och identitet i förhållande till intersektionalitet
- på ett fördjupat sätt redogöra för olika forskningsperspektiv på flerspråkighet, kultur och identitet.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att
- urskilja och analysera innebörder i begreppet intersektionalitet dels i relation till hur det vuxit fram historiskt, dels i relation till olika empiriska tvärområden
- analysera och jämföra hur de valda forskningsperspektiven ser på lärande, kommunikation och inklusion/integration
- visa fördjupad förmåga att föra vetenskapligt grundad argumentation muntligt och skriftligt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas deltagaren ha förmåga att
- problematisera innebörder av kursens centrala områden och teman
- urskilja och värdera möjligheter och begränsningar hos de valda perspektiven i relation till deltagarens forskningsprojekt med fokus på ett eller flera av begreppen flerspråkighet, intersektionalitet, identitet och mångfald.

Innehåll

• Intersektionalitet
• Flerspråkighet
• Identitet
• Mångfald
• Lärande
• Kultur
• Kommunikation
• Skriftlig argumentation
• Muntlig argumentation

Undervisningsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops, konferensdeltagande och uppgifter som författas individuellt. I kursen används en digital lärplattform.

Undervisningen bedrivs på engelska.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet till forskarutbildningen.

Examination och betyg

Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd.

Mer information kring bedömning av enskilda lärandemål och kriterier för betygssättning tillhandahålls i studieanvisningar vid kursstart. Kursen examineras genom individuella inlämningsuppgifter.

Kursvärdering

Uppföljning av undervisning sker fortlöpande under kursen. Kursvärdering sker vid kursens slut. Kursvärderingen sammanställs och kommenteras av den kursansvarige läraren samt lämnas till utbildningsledare för forskarutbildningen vid HLK. Kursvärderingen skall ligga till grund för kommande kursplanering. Kursvärderingen görs på kursens digitala plattform.

Övrigt

Kursen fokuserar frågor kring språk, kommunikation, identiteter och kultur utifrån barns, ungas och vuxnas livsvärldar i och utanför skolan. Frågor kring språk och kommunikation är sammanvävda med frågor kring identiteter och kultur på en fördjupad nivå. Här behandlas området intersektionalitet och språkande. Båda begreppens historiska utveckling, teoretiska ramar och samhälleliga relevans berörs. I kurserna undersöks och prövas dessa två begrepp utifrån empiriska tvärområden som skapas kring kursens huvudteman dvs. språk och kommunikation, identiteter och kultur. Intersektionalitetens teoretiska relevans prövas via granskning av följande empiriska fält: Cultural & Post/decolonial Studies, Deaf Studies, Literacy & Language Studies. Språkandets teoretiska relevans prövas via granskning av följande empiriska fält: Educational Sciences, Deaf Studies, Literacy & Language Studies.
Se separat bilaga för närmare beskrivning av schema och hur du anmäler dig till kursen.

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur:

Awasthi, Lava D. (2015). Interacting with politicians and policymakers. In Francis M. Hult & David Cassels Johnson (Eds.), Research methods in language policy and planning: A practical guide (pp. 244-247). Malden, MA: Wiley-Blackwell. 4 s.

Bagga-Gupta, Sangeeta, & Messina Dahlberg, Giulia (2018). Meaning-making or heterogeneity in the areas of language and identity? The case of translanguaging and nyanlända (newly-arrived) across time and space. International Journal of Multilingualism, 1-28. doi.org/10.1080/14790718.2018.1468446 28 s.

Bagga-Gupta, Sangeeta & Rao, Aprameya (2018). Languaging in digital global South-North spaces in the twenty-first century: media, language and identity in political discourse. Bandung: Journal of the Global South. 5(3), 1-34. rdcu.be/NbDk

Bagga-Gupta, Sangeeta (2017). Going beyond oral-written-signed-virtual divides. Theorizing languaging from social practice perspectives. Writing & Pedagogy, 9(1), 49-75. doi.org/10.1558/wap.27046 26 s.

Bagga-Gupta, Sangeeta (2017). Center-staging language and identity research from earthrise perspectives. Contextualizing performances in open spaces. In Sangeeta Bagga-Gupta, Aase L. Hansen & Julie Feilberg (Eds.) Identity revisited and reimagined: Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. (pp. 65-100). Rotterdam: Springer. 35 s.

Bagga-Gupta, Sangeeta & St-John, Oliver (2017). Making complexities (in)visible: Empirically-derived contributions to the scholarly (re)presentations of social interactions. In Sangeeta Bagga-Gupta (Ed.) Marginalization Processes across Different Settings. Going beyond the Mainstream. (pp. 352-388). Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing.

Baran, Dominika M. (2018). Narratives of migration on Facebook: Belonging and identity among former fellow refugees. Language in Society, 47(2), 245-268. 18 s.

Block, David (2017). Positioning theory and life-story interviews: Discursive firlds, gaze and resistance. In Sangeeta Bagga-Gupta, Aase L. Hansen & Julie Feilberg (Eds.) Identity revisited and reimagined: Empirical and theoretical contributions on embodied communication across time and space. (pp. 25-40). Rotterdam: Springer. 15 s.

Bryan, Audrey (2009). The intersectionality of nationalism and multiculturalism in the Irish curriculum: teaching against racism? Race, Ethnicity and Education, 12(3), 297-317. 20 s.

Carbin, Maria, & Edenheim, Sara (2013). The intersectional turn in feminist theory: A dream of a common language? European Journal of Women’s Studies, 20(3), 233-248. doi.org/10.1177/1350506813484723 15 s.

Davis, Kathy & Zarkov, Dubravka (2017). Editorial. EJWS retrospective on intersectionality. European Journal of Women’s Studies. 24(4), 313-320. DOI: 10.1177/13505068177119393 7 s.

Denscombe, Martyn (2008). Communities of practice: A research paradigm for the mixed methods approach. Journal of Mixed Methods Research, 2(3), 270-283. 13 s.

Deumert, Ana (2017). ‘My tribe is the Hessequa. I’m Khoisan. I’m African’: Language, Desire and Performance among Cape Town’s Khoisan Language Activists. With Justin Brown. Multilingua 36: 771-594. 23 s.

Deumert, Ana (2017). A luta continua – Black Queer Visibilities and Philosophies of Hospitality in a South African Rural Town. With Nkululeko Mabandla. Journal of Sociolinguistics. 21: 397-419. 22 s.

Douglas Fir Group (2016). A transdisciplinary framework for SLA in a multilingual world. Modern Language Journal, 100, 19-47. 28 s.

Dumas, Nathaniel W. (2016). "This guy says I should talk like that all the time": Challenging intersecting ideologies of language and gender in an American Stuttering English comedienne's stand-up routine. Language in Society, 45(3), 353-374. 21 s.

European Journal of Women’s Studies (2006) Volume 13 (3) s. 187-290. Sage Journals, Online. 103 s (2 articles).

Freeman Field, Rebecca (2015). Interacting with schools and communities. In Francis M. Hult & David Cassels Johnson (Eds.), Research methods in language policy and planning: A practical guide (pp. 235-239). Malden, MA: Wiley-Blackwell. 5 s.

Grant, Carl A., & Zwier, Elisabeth (2011). Intersectionality and student outcomes: Sharpening the struggle against racism, sexism, classism, ableism, heterosexism, nationalism, and linguistic, religious, and geographical discrimination in teaching and learning. Multicultural Perspectives, 13(4), 181-188. 7 s.

Gynne, Annaliina, Bagga-Gupta, Sangeeta & Lainio, Jarmo (2016). Practiced linguistic-cultural ideologies and educational policies. A case study of a "bilingual Sweden Finnish School". Journal of Language, Identity and Education, 15(6), 329-343. dx.doi.org/10.1080/15348458.2016.1217160 14 s.

Hancock, Ange-Marie. (2016). Intersectionality: An intellectual history. Cambridge: Cambridge University Press. 259 s.

Holmström, Ingela, Bagga-Gupta, Sangeeta & Jonsson, Rickard (2015). Communicating and hand(ling) technologies. Everyday life in educational settings where pupils with cochlear implants are mainstreamed. Journal of Linguistic Anthropology, 25, 256–284. doi:10.1111/jola.12097. 28 s.

Hornberger, Nancy H. (2006). Negotiating methodological rich points in applied linguistics. In Micheline Chalhoub-Deville, Carol A. Chapelle, and Patricia Duff (red.), Inference and Generalizability in Applied Linguistics: Multiple Perspectives (pp. 221-240). Philadelphia: John Benjamins. 39 s.

Hult, Francis M. (2019). Towards a unified theory of language development: The transdisciplinary nexus of cognitive and sociocultural perspectives on social activity. Modern Language Journal. 10 s.

Hult, Francis M. (2017). Nexus analysis as scalar ethnography for educational linguistics. In M. Martin-Jones & D. Martin (Eds.), Researching multilingualism: Critical and ethnographic perspectives (pp. 89-104). London: Routledge. 15 s.

Kirkham, Sam (2015). Intersectionality and the social meanings of variation: Class, ethnicity, and social practice. Language in Society, 44(5), 629-652. 23 s.

May, Stephan (2014). Disciplinary divides, knowledge construction, and the multilingual turn. In Stephan May (Ed.), The multilingual turn: Implications for SLA, TESOL and bilingual education. (pp. 7-31). New York: Routledge. 24 s.

McCall, Leslie (2005). The complexity of intersectionality. Signs: Journal of Women in Culture and Society, 3(3), 1771-1800. 29 s

Messina Dahlberg, G. & Bagga-Gupta, S. (2014). Understanding glocal learning spaces: an empirical study of languaging and transmigrant positions in the virtual classroom. Learning, Media & Technology. 39 (4), 468-487. doi.org/10.1080/17439884.2014.931868

Norton, Bonny, & De Costa, Peter I. (2018). Research tasks on identity in language learning and teaching. Language Teaching, 51(1), 90-112. 22 s.

Pradhan, Uma (2018). Simultaneous identities: Ethnicity and nationalism in mother tongue education in Nepal. Nations and Nationalism, 1-21. DOI: 1111/nana.12463 21 s.

Romero, Yasmine (2017). Developing an intersectional framework: Engaging the decenter in language studies. Critical Inquiry in Language Studies, 14(4), 320-346. 26 s.

Roxas, Kevin, & Roy, Laura (2012). “That’s how we roll”: A case study of a recently arrived Refugee Student in an urban high school. The Urban Review, 44(4), 468-486. 18 s.

Staunaes, Dorthe (2003). Where have all the subjects gone? Bringing the concepts of intersectionality and subjectification. NORA, 11(2), 101-110. 9 s.

Talmy, Steven. (2010). Qualitative interviews in applied linguistics: From research instrument to social practice. Annual Review of Applied Linguistics, 30, 128-148. 20 s.

Valentine, G. (2005). Theorizing and researching intersectionality: A challenge for feminist geography. The Professional Geographer, 59(1), 10-21. 11s.

Wikan, Unni (2002). Generous betrayal: Politics of culture in the new Europe. Chicago: The University of Chicago Press. 69-114. 43 s.

Winker, Gabriele & Degele, Nina (2011). Intersectionality as multi-level analysis: Dealing with social inequality. European Journal of Women’s Studies. 18(1), 51-66. doi.org/10.1177/1350506810386084 15 s.
Referenslitteratur:

Duff, P. (2007). Case study research in applied linguistics. London: Routledge. 238 s.

Lave, Jean, & Wenger, Etienne (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press. 130 s.

Rivers, Damian & Zotzmann, Karin (Eds.)(2017). Isms in language education: Oppression, intersectionality and emancipation. Berlin: Mouton de Gruyter. (ca 50 s.)

Saldaña, Johnny. (2015). The coding manual for qualitative researchers (3rd Edition). London: Sage. 368s.

Scollon, R., & Scollon, S.W. (2004). Nexus Analysis. London: Routledge. 224 s.

Seidman, I. (2005). Interviewing as qualitative research: A guide for researchers in education and the social sciences (3rd Ed.). New York: Teachers College Press. 162 s.

Wenger, Etienne (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. Learning in Doing Series – Social, cognitive and computational perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. 307 s.

Young, Richard F (2008): Language and Interaction. An advanced resource book. London: Routledge. 330 s.

Bhabha, Homi (1994). The Location of culture. London: Routledge. 285 s.

Barton, David, & Tusting, Karin (2005). Beyond communities of practice: Language, power and social context. Cambridge: Cambridge University Press. 243 s.

Crenshaw, Kimberle. (1991). Mapping the margins: Intersectionality, identity politics, and violence against women of color. Stanford Law Review, 43(6), 1241-1299. 58 s.

European Journal of Women’s Studies. Virtual Special Issue on Intersectionality. Available from journals.sagepub.com/page/ejw/collections/virtual-special-issues/intersectionality ca. 400 s.

Iedema, Rick, & Caldas-Coulthard, Carmen Roas (Ed.) (2007). Identity trouble. Palgrave Macmillan. 295 s. Part 1. 200 s.

Journal of Sociolinguistics (1999). Volume 3 Issue 4. 421-590 s.

Linell, Per (1998). Approaching dialogue: Talk, interaction and contexts in dialogical Perspectives. Amsterdam: John Benjamin. 330 s.